Våld i ungas relationer

Kärlek och våld går inte hand i hand. Våld i ungas relationer och röda flaggor att hålla koll på

När unga inleder en romantisk relation har de ofta få eller inga tidigare erfarenheter att jämföra med. Det kan göra det svårt att veta vad som är normalt, schysst eller respektfullt. Beteenden som svartsjuka, kontroll eller ett starkt känslomässigt beroende kan därför misstolkas som kärlek. När dessa dessutom beskrivs som tecken på kärlek i film, musik och sociala medier, och i samhället i stort, riskerar de att normaliseras. I den här texten beskriver vi hur våld i ungas partnerrelationer kan se ut, varför det så ofta osynliggörs och vilket stöd som finns att få.

Olika typer av våld i en relation
– Fysiskt, psykiskt, sexuellt och digitalt

Våld i ungas partnerrelationer liknar på många sätt våld i vuxnas relationer och är minst lika allvarligt och omfattande. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet uppger 23% av flickor och unga kvinnor i åldern 16–24 år att de har utsatts för våld av en partner eller före detta partner. Motsvarande siffra för pojkar och unga män är 14%.

När man hör ordet våld är det ofta fysiskt våld – som slag, sparkar och knuffar – som kommer först i tanken. I verkligheten börjar våld i partnerrelationer oftast med psykiskt våld. Det kan ta sig uttryck i kontroll, hot, kränkningar eller att en partner steg för steg begränsar den andras kontakter och livsutrymme. Sådana beteenden kan vara svåra att upptäcka, både för den som är utsatt och för omgivningen.

Våld i partnerrelationer kan förekomma i flera former. Det kan handla om sexuellt våld, till exempel att pressas till sex eller sexuella handlingar mot sin vilja. Våld kan också utföras digitalt, till exempel genom ständig kontroll via mobiltelefoner och sociala medier, krav på att dela lösenord, övervakning av vem någon pratar med eller hot om att sprida privata bilder eller information.

Det är vanligt att flera former av våld förekommer samtidigt och att olika former av kontroll och kränkningar pågår parallellt. Allt våld handlar ytterst om makt och kontroll, inte om kärlek eller omtanke.

Svartsjuka är inte romantiskt
– Vad händer när samhället normaliserar våld?

Svartsjuka och kontroll framställs ofta som något positivt och romantiskt i ungas relationer. Att vilja veta var någon är, vem hen träffar eller att lätt bli väldigt svartsjuk kan tolkas som omtanke och genuint engagemang. I stället för att uppfattas som varningssignaler beskrivs sådana beteenden ofta som kärlek.

När tidiga varningssignaler inte tas på allvar ökar risken för att våldet blir mer omfattande och svårare att bryta.

Även vuxenvärlden kan bidra till att våld i ungas partnerrelationer förminskas. Kommentarer som att det handlar om omognad och osäkerhet riskerar att bagatellisera allvarliga ageranden. När kontroll och kränkningar förklaras bort blir det svårare för unga att själva sätta ord på sin utsatthet och förstå att det som sker faktiskt är våld.

Risken med att romantisera och bortförklara våld är att beteenden tillåts fortsätta och förvärras. Det som börjar med kontroll eller kränkningar kan med tiden eskalera till grövre former av våld. När tidiga varningssignaler inte tas på allvar ökar risken för att våldet blir mer omfattande och svårare att bryta.

10 tecken på att det är en oschysst relation

Tidiga varningstecken kan till exempel vara att …

1. Din partner vill veta var du är hela tiden.
2. Din partner blir arg om du inte svarar direkt.
3. Din partner kräver att få tillgång till din mobil.
4. Din partner bestämmer vad du får ha på dig.
5. Din partner bestämmer vilka du får umgås med.
6. Din partner kräver att du gör saker du inte vill som bevis på din kärlek.
7. Din partner får dig att känna skuld för sådant som inte är ditt ansvar.
8. Du slutar träffa vänner för att undvika konflikter.
9. Du känner dig rädd för att göra din partner svartsjuk.
10. Du anpassar dig för att inte göra fel.

Fler exempel på varningssignaler kan du hitta på www.svartsjukaarinteromantiskt.se.

Därför är det viktigt att känna igen röda flaggor i en relation

I situationer där någon far illa syns det ofta tidiga tecken innan det blir allvarligt. Att uppmärksamma varningssignaler på en våldsam relation gör det möjligt att reagera i tid, ställa frågor och söka stöd, både för sig själv och för någon i ens närhet.

Enstaka situationer behöver inte betyda att något är fel, men när flera sådana beteenden återkommer kan det vara ett tecken på en relation som inte är schysst och som innehåller våld.

Ung och våldsutsatt 
– Du har rätt till stöd!

Att be om hjälp är aldrig ett misslyckande och det är aldrig ditt fel att du befinner dig i en utsatt situation. Att få prata med någon kan vara ett första steg mot att förstå vad man är med om och fundera över vad man vill göra vidare.

Hos Brottsofferjouren kan du som befinner dig i en våldsam relation få kostnadsfritt samtalsstöd på dina villkor. Du kan vara anonym, ingen polisanmälan krävs och alla samtal omfattas av tystnadslöfte. Det går bra att höra av sig även om du är osäker, inte vill eller orkar berätta allt, eller om du bara behöver någon som lyssnar och tar dig på allvar. Du kan nå oss genom att ringa 042-13 37 00 eller mejla info@vastraskane.boj.se.

Denna text publiceras som en del av den nationella kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt. Kampanjen genomförs årligen och syftar till att uppmärksamma och förebygga våld i ungas nära relationer. Kampanjen riktar sig både till unga och till vuxna som möter unga i sin vardag. Målet är att öka kunskap, skapa igenkänning kring tidiga varningssignaler och bidra till att fler söker stöd eller agerar vid oro för sig själv eller någon annan. Bakom kampanjen står Polismyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Länsstyrelserna samt ungarelationer.se. Läs mer på www.svartsjukaarinteromantiskt.se.